Ökad kunskap och förståelse – del 13

Sedan Linn fick diabetes typ 1 har vi mötts av mycket okunskap och fördomar. Faktum är att mer än varannan person inte vet att sjukdomen diabetes typ 1 är obotlig och nästan en av fem tror att man kan bli frisk genom att ändra sin kost. Det visar en undersökning utförd av GFK på uppdrag av Barndiabetesfonden. Läs mer i Sticket nr 1/2013.

Vad tror du förresten hände den där dagen när min bägare rann över? Låt mig berätta.

Linn kontrollerade insulinflödet och ställde in antalet enheter hon skulle injicera. Hon drog försiktigt upp tröjan, fattade tag i underhuden på magen med tumme och pekfinger, förde in injektionsnålen, tryckte in tryckknappen och började räkna till 10. Då kom det fram en man och spände ögonen i henne. Han sade:

”Min kompis har också diabetes men han sköter sig så han klarar sig med tabletter!”

Där och då kände jag mig uppgiven. Hur kunde en vuxen människa säga så till ett barn? Där och då kände jag mig riktigt less på att behöva förklara! Men jag gjorde det ändå, lugnt och sakligt. Men jag nådde inte fram till honom. Den här mannen trodde sig veta allt. Ni som har läst del 4 vet att kompisen inte har diabetes typ 1 utan sannolikt diabetes typ 2.

Sedan gick jag hem och funderade på vad jag kan göra för att öka kunskapsnivån och förståelsen kring sjukdomen diabetes typ 1? Jag bestämde mig för att göra en film och i farten startade jag min första blogg. Filmen om Linn illustrerar tiden före respektive efter hon fick diagnosen. Filmen finns också i bokform. Den gjorde jag till dig som tycker att filmen rullar för snabbt för att man ska hinna reflektera över innehållet.

Jag kan konstatera att mycket har förändrats sedan jag gjorde filmen. Linns diabetes har bytt skepnad ett antal gånger sedan 2009, se tidigare blogginlägg. Men filmen är sevärd ändå. När det här inlägget publiceras har filmen visats 9 167 gånger på YouTube. Se den du med!

Vilka fördomar är vanliga tror du? En vanlig kommentar när Linn insjuknade var:

”Jaså, ni har inte så bra matvanor i alla fall! Och Linn äter alltså massor med godis!”

Sammanfattningsvis var det många som ville lägga skulden på oss. Att vi hade misskött oss på det ena eller andra sättet. Att vi hade orsakat Linns diabetes typ 1. Att vi helt enkelt fick skylla oss själva! För er som inte kände oss innan den 11 januari 2009 kan jag berätta att vi hade samma förhållningssätt till mat och aktivitet då som nu. Linn hade inte ens börjat med lördagsgodis. Hon fick på sin höjd en bit mörk choklad när hon besökte sin mormor. Men det hör egentligen inte hit. Man får inte diabetes typ 1 för att man har ätit för mycket godis eller för att man har rört på sig för lite. Diabetes typ 1 kan drabba vem som helst, när som helst. Ingen vet varför immunsystemet angriper och förstör de egna insulinproducerande betacellerna.

Sedan fanns det de som ville trösta oss:

”Vilken tur att hon har fått barndiabetes, det växer ju bort!”

Det är en mycket vanlig missuppfattning. Jag minns hur hoppet tändes i Linns ögon första gången vi möttes av den kommentaren. Det var precis som hon tänkte: ”Har läkaren missat att berätta något?” När hon återigen fick klart för sig att diabetes typ 1 är en obotlig sjukdom om inte stora framsteg görs i framtiden gick luften ur henne.

Och så fanns det de som ville hjälpa eller snarare stjälpa oss:

”De förstår ju de flesta att diabetiker som inte tål kolhydrater inte ska äta kolhydrater!”

Vi tror på att äta så balanserat som möjligt. Vi tror inte på att utesluta kolhydrater ur kosten. Ett växande barn som dessutom tränar mycket behöver kolhydrater för att utvecklas och må bra. En vanlig missuppfattning är att typ 1 diabetiker är intoleranta eller allergiska mot kolhydrater. Men det stämmer inte.

För en vecka sedan stod det följande i SvD Nyheter:

”Hennes djupdykning i ämnet började med att hon år 2009 intervjuade en kvinnlig diabetiker som, på eget initiativ, börjat med LCHF-kost. Efter två ynka dagar blev blodsockret stabilt och kvinnan slapp insulinbehandling.”

Media glömmer ofta att förtydliga vilken diabetestyp det handlar om. Och resultatet blir att de späder på fördomarna och okunskapen om diabetes. I det här fallet ändrade reportern texten i nätupplagan då hon höll med om att hon borde ha preciserat att det handlade om diabetes typ 2.

I nästa del:

Imorgon är det Världsdiabetesdagen! Att dagen för firandet är vald till den 14 november beror på att Frederick Banting är född den dagen. Men vem var han?

Att Linns dröm/mål är att ta OS-guld 2020 är ingen nyhet om du har läst tidigare inlägg. Men vad drömmer hon mer om? Och så kommer det en utmaning – till Linn, till oss föräldrar och till dig!

Läs gärna blogginlägget Ökad kunskap och förståelse – del 12 om du missade det.

 

Barndiabetesfonden stödjer forskning som syftar till att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar. Om du vill kan du hjälpa Barndiabetesfonden hjälpa genom att ge en gåva. Varje gåva – liten som stor – är viktig och skänker hopp om nya framsteg och genombrott. Vi är otroligt tacksamma för människors engagemang och generositet.

SMS:a HOPP till 729 29 så skänker du 50 kronor till forskningen kring barndiabetes.

Inga kommentarer än.

Lämna en kommentar


5 + = nio