Knickad nål – en erfarenhet rikare

Som rubriken redan har avslöjat så hade Linn ett haveri av insulintillförseln idag på grund av en knickad nål. Det resulterade i ett blodsocker på över 20 mmol/l. Det var det här som hände:

  • Förmiddagen tillbringade Linn och hennes klasskamrater på Aspö gård. När hon skulle äta sin medhavda matsäck strax före klockan halv tio låg blodsockret på 4,6 mmol/l. Hon tog 1,55 E insulin till sin äggsmörgås.
  • Klockan 09:47 fick jag ett SMS av Linn. Hon skrev att hon hade ramlat och landat på magen och att CGM-enheten (sensor och sändare) hade lossnat. Hon frågade om vi kunde sätta en ny sensor efter simträningen. Eftersom jag vet att hon gärna vill basta i samband med sensorbyte så svarade jag självklart ja.
  • Klockan 11:00 fick jag ett nytt SMS av Linn. Hon skrev att blodsockret var 4,0 mmol/l. Vi kom överens om att hon skulle ta tre druvsocker för att klara promenaden tillbaka till skolan. Insulindosen till äggsmörgåsen hade med facit i hand varit lite för hög idag. Kan väl tillägga att senast hon var på Aspö gård fick hon motsvarande insulindos men då låg hon på 10,0 mmol/l vid samma klockslag.
  • När det var dags för lunch tog Linn ett nytt blodsocker. Mätaren visade 5,6 mmol/l. Hon tog 2,95 E insulin till det hon skulle äta: köttbullar, pasta, knäckebröd och grönsaker.

Efter sista lektionen tog Linn ett blodsocker som alltid. Normalt sett tar hon sedan insulin och äter därefter ett mellanmål som jag har med mig innan vi cyklar hem från skolan. Det är ett framgångsrikt koncept för att ligga bra i blodsocker på simträningen som börjar drygt två timmar senare. Men idag fick vi börja med att byta nål. Allt verkade vara frid och fröjd men efter lunch hade blodsockret skenat iväg och det hade vi ingen aning om eftersom CGM-systemet inte fungerade. Jag minns faktiskt inte när Linn låg på över 20 mmol/l senast. Det har bara hänt ett fåtal gånger sedan diabetesdebuten 2009. I efterhand har Linn berättat att hon kollade nålen, slangen och insulinpumpen efter fallet och att allt såg bra ut (vi har tidigare haft problem med höga blodsockervärden på grund av blod i nålen och luftbubblor i slangen). När Linn tog bort den gamla nålen fick vi förklaringen till det höga blodsockret. Nålen såg helt knickad ut men eftersom insulinpumpen inte hade larmat för ocklusion så kan det inte ha varit helt stopp i den. Det märkliga är att hon mådde bra – hon var bara lite trött! Förklaringen till att hon slapp illamående etc är sannolikt att hon inte hade legat högt i blodsocker mer än cirka 90 minuter. Vi dundrade i med 5,45 E insulin och 70 minuter senare låg blodsockret på 11,9 mmol/l. Hon fick då äta sitt mellanmål. Blodsockret fortsatte att sjunka och under simträningen låg det stabilt och bra igen.

Det som grämer oss mest är inte den knickade nålen, det höga blodsockervärdet, tröttheten, det akuta nålbytet eller det försenade mellanmålet. Det hör liksom till vardagen när man har diabetes typ 1 i familjen. Men att vi inte hann till Polarn O. Pyret som hade 30 procent rabatt på hela köpet idag – det grämer oss, framför allt Linn. Vi hade tänkt passera butiken på vägen till Arenabadet men det hann vi inte med på grund av den knickade nålen. Ibland blir det som bekant inte som man har tänkt sig… Vi är dock tacksamma för att hon inte hann utveckla en ketoacidos som är ett akut tillstånd som kan vara livshotande.

Inga kommentarer än.

Lämna en kommentar


− två = 5